Ett par nätter in på det nya året drömde Taivassalo om kursen, och ett vitt ljus flödade kring de som satt i rummet, precis som diskussionen också flödade mellan de som satt där. Det handlade om visualitet, hur en text också får vara visuell, tala i bilder. Det handlade om filmerna som kan spelas upp i våra huvuden när vi läser, samtidigt som vi också ser text och ord, så som de är. Själva drömmen och situationen var nästan lite för filmatisk, men också det var stilistiskt passande för drömämnet. Stiliserat, men allt kändes så spännande och levande, av orden.

Gott nytt skrivår – ser fram emot de här samtalen och sammanhanget ❤

/Taivassalo